hundblogg
facebook
En blogg om hundliv.
Instagram
Senaste

RESFEBER? NAE?

WAAAAH! Snart åker jag till Island! :D Som en inte särskilt van resenär förväntade jag mig ordentlig resfeber; typ kan inte äta, kan inte sova, kan inte tänka, men jag väntar fortfarande på att den ska slå till. När jag vaknade i måndags slog det mig att vid den tiden om en vecka så är jag på min första dagstripp till häst på Island och kände ett litet pirr i magen och hade ett kort andningsuppehåll men sen gick det över. Den lilla feber jag har i kombination med en viss separationsångest från hunden, känns som en milt ökad och fullt uthärdlig stress. I sanningens namn känns det nog värst att lämna hunden, mer ovan vid det än att resa. :P Senare på måndagen åkte jag och hämtade mitt pass. Herregud. Vad är det med dem där passkorten? Och id-korten? Med m.fl. legitimerande kort med foto? Haha. Aja. Inte mycket att göra åt.

Nä, det blir ingen bild på passfotot. Glöm.

Packlistan börjar bli diger men så länge jag håller mig till max 23 kg så. Hur nu det ska gå till… Hunden har en egen packlista för sin vecka on the road i husbil. Hundmat, hundgodis, leksaker, filt, regnkläder, handduk, borste, första förband-kit, säkerhetsbälte, bajspåsar, m.m... En betydligt lättare packning. Pappa skämtar(?) om att köra hundtricket med honom så man kanske får ge honom ett bad innan så han luktar extra gött. :P

Sista veckan innan resan så samlar vi på lite mysminnen så inte saknaden ska bli för stor för matte. Om nu det hjälper och dessutom så myser vi för det mesta ändå… Hänger på lotten i fina vädret bl.a. Nu är det ju mest hunden som hänger; ligger i solen och har det gött, medan matte jobbar och bränner axlarna. Han har blivit så himla duktig på att slacka när han är där; springer inte omkring och trampar upp eller trasslar in sig, håller sig oftast på vår lott och ligger mest och myser. En fin snart 4-årig terrier i mina ögon. :) När vi var där i veckan fick han beröm av en lott-granne; vad fin han är och vad lugn han är, sa han och matte svällde av stolthet och lyckades precis avhålla sig ifrån att säga: ”ja, visst är han” och ”jag vet”. På väg därifrån stannar en bil och föraren berömmer också Benji. Antingen så händer detta alla hundägare eller så ÄR Benji världens finaste hund. Jag vet vad jag tror i alla fall. ;) Det är som bästa terapin att rensa ogräs och se saker växa och man är väldigt nöjd och glad och lugn när man går därifrån. Likaså är Benji, ”tvingad” att göra ingenting i ett par timmar kan vara påfrestande nog. När vi kommer hem sover han utslagen i ett par timmar.

Ja, dessa studenter har varit varvade med jobb. All work and no play. Nä, lite annat har vi faktiskt hunnit med. Vi var out and about och kollade på Göteborgsvarvet när det begav sig och det var visserligen en stund sedan. Min tradition är att jag MÅSTE se de första superdupersnabba löparna. Jäklar, vilka kliv de tar! Som travhästar! Under 4 min kilometern de första 4 km i alla fall. Crazy shit, people! Så, där var vi, jag och Benji, och även Benjis morfar och kollade in dem. Vi tog en sväng in till stan i pappas cab och kollade loppet på avenyn. Man kan väl säga att löparna inte var riktigt lika spänstiga där på, i princip, upploppet…men Benji gillade skarpt att åka nercabbat.


Här var vi och morgonvattnade :)



På tal om mys, så verkar det som vi har hittat en vandringspartner i bekantskapskretsen! Hon, liksom jag, vill gärna övernatta men tycker det är läskigt att göra ensam. Nog för att jag har Benji och nog för att hunden skulle berätta om det kom någon men sen då? Bli kompis med Jason och tigga klapp och kel? Förmodligen. Inte för att jag vet vad man skulle göra bara för att man är två men…det känns i alla fall bättre. Jag hoppas vi hinner med ett par små turer i sommar och åtminstone en övernattning. :) Häromdagen när vi kom hem efter att ha varit ute i knappt 3 tim fick vi en liten överraskning. I köket var det som att en myrstack hade exploderat, myror i mängder överallt och även sådana där lite större som flyger. Inte mys alls. De hade t.o.m. hunnit börja bygga ett litet bo i ett hörn, ruskigt effektivt. Benji tyckte inte om det alls och höll sig undan köket medan matte dammsög upp triljoner myror. Med 5-10 min mellanrum under 2 tim fick jag dammsuga upp ett gäng till, de bara vällde fram. Jeezlouise. Orkar knappt tänka på vad som hänt om de svärmat fram när jag var på Island. Då hade jag kommit hem till en stor myrstack. (wtf) Nu har jag fått hjälp utav Nomor så jag hoppas att det ska göra susen (easypeasylemonsqueezy) så jag slipper några överraskningar när jag kommer hem. Igår träffade vi ännu en av Benjis tvillingar! Det var ju lite mys i alla fall. :) En 14 mån gammal dansksvensk gårdshund vid namn Dante som var väldigt söt och trevlig. Inte svårt alls att förstå att jag nästan får frågan dagligen om Benji är en dansksvensk. Eller?


Öronsniff


Benji?


Dante?

Vi har även myst till det med att träna lite slalom på baksidan huset, Benji är riktigt duktig nu. Blev en snabbis i skuggan för det var så varmt. På kvällen fick hunden följa med på lokal en liten sväng.




Tänka sig, han fick t.o.m. följa med in! :D

Givetvis har vi hunnit med att slappa i soffan också, vad vore livet annars.


Snugglebug numero uno

Nästintill i sista sekunden, innan pappa hämtar Benji, hann vi med årets första gemensamma dopp. Kvällsdopp, det är det bästa. :) Kameran fick sitt första dopp ever. Det var inte jättevarmt men det gick an och jag behöver ta lite fler kort under vatten innan det blir riktigt bra.



Tillbaka till Islandsresan och mig (MeMeMe). Resan är ju som jag nämnt tidigare, en födelsedagspresent till mig själv. 40-årspresent. Den berömda 40-årskrisen är också något jag väntar på men den tror jag faktiskt uteblir helt, även om jag har funderat en del kring det. Mest varför jag inte krisar dock. 40 känns inte det minsta läskigt, bara bra och gött och något jag ser fram emot. Jag tycker livet, och jag, blir bättre för varje år som går. Saker och ting utkristalliserar sig, faller på plats. Man blir mer och mer den person som man var ämnad att bli. Jaja, blabla, yadayada. Nu åker jag till Island!

//Jessica & Benji