hundblogg
facebook
En blogg om hundliv.
Instagram
Senaste

Hej igen!





Så var den sommaren slut. Den tog slut över en natt, som det känns. Den allra sista riktiga sommardagen tillbringade vi på stranden med sol och bad.



Dykningen går framåt


I väntan på den perfekta bilden…



Sen tog en djup höstdepression vid. Den varade i ungefär två dagar innan höstmyset inträdde. Äntligen kan man tända ljus igen och gräva ner sig i hemmapyssel. Vi har bl.a. lagt in gurka och rödlök, lagat goda soppor, satt slånbärslikör(som blir klar någon gång närmare jul…), vi slipar och målar och syr.






Jäpp, allt i denna lilla burk. Kan inte förklara hur det gick till.


För övrigt görsmart att slipa inne, slipdamm överallt…

Hösten har ju så långt varit fantastisk, med många soliga dagar med ljumma temperaturer perfekta för härliga hundpromenader i skog och mark. Får dock meddela att kantarellsöket går sådär (åt h-e), inte en enda kantarell för att vara ärlig. Inte Benjis grej, helt enkelt. Sånt där tjafs har han inte tid med när han kan springa runt som en tok och undersöka varje stock och sten (i farten) istället.






Så sött så jag dör lite…


Waah! Fölet ville leka. And off he went.

Benji har förresten skaffat en flickvän. Väldigt söt är hon, och också adopterad ifrån Irland. Friends forever istället för Hundar utan hem dock. Hon är lite äldre, vilket jag tror är bra, så hon kan styra upp honom lite. De pussades på första dejten och lekte på stranden där Benji lärde henne att det faktiskt är kul att bada. Allt var väldigt romantiskt.


Flickvännen Vovva, visst är hon söt?

Verkar som det är många göteborgare som vill adoptera hund nu. Vi har gjort två hembesök åt HuH på kort tid och ska snart iväg på ett tredje. Det är himla kul att träffa alla förväntansfulla potentiella adoptivmattar och –hussar, även om de blir lite nervösa när jag ska komma på besök, stackarna. Minns dock hur jag kände när jag själv blev ”utsatt” för hembesök – japp, nervös. Benji är oftast med och tjänar som en fin buffert. Ofta bjuds det på fika och någon hundgodis och det är ju inte fel. :P Benji har också varit med ett par tre gånger på nya jobbet. Märkligt det, att ha med sig sin sidekick hunden på jobbet. <3 Vet ju att många har med sig sin hund till jobbet men ovant för mig. Och faktiskt krävs det inskolning, inte bara att släpa med sig hunden bara sådär och tro att man ska få arbetsro. Han är ju en tänkande, kännande, levande varelse han med, precis som alla vi andra. Nu vänjer han sig ju vid allt förr eller senare med lite träning men tror faktiskt han har det ganska bra hemma, lugnt och tryggt och förutsägbart. 28 september blev Benji hela 4 år, ruskigt stor nu. In his prime, so to speak. För ovanlighetens skull, firades den inte med kött-tårta och Instagram-bild (han verkade inte sörja över detta) utan med extra roliga aktiviteter och spännande promenader. En fullspäckad dag med kul, helt enkelt.


Med födelsedagspresent från mormor. Bistert uttryck i väntan på gotta.


Inte lika stel


Inte så stel

Sen hade matte varit trevlig nog att boka in den årliga vaccinationen på kvällen. Rart av henne. Nu är han ju inte så brydd över sprutan, skönt nog, men en främmande människa som pillar och klämmer och lyssnar och tittar, det är lite obehagligt. Då vill han helst försvinna (in i mattes mage) men allt är fort överstökat och det goda humöret återställt i ett nafs. Dagen kunde inte varit mer perfekt. Jo, kanske om vi infogat en tvättid också…



Önskar jag kände samma entusiasm…

Ja, allt känns under kontroll liksom. Benji fäller som aldrig förr, laddar för vinterpälsen. Matte dammsuger. Svär ibland. Nu vet jag att det bara är oktober men oh, vad jag hoppas på en snörik vinter!

//Jessica & Benji