hundblogg
facebook
En blogg om hundliv.
Instagram
Senaste

Diverse, alt full snurr

Phew! Tredje studentmottagningen avklarad, alla tre på tio dagar! Det är ungdomar från familjehemmet som har tagit studenten. ”Avklarad” lät ju bra tråkigt, det är endast och bara roligt. Man gläds åt deras vägnar och med dem, sekler(?) gamla minnen gör sig påminda, allt är glatt och tron på framtiden stor. Det är stort och fantastiskt att ta studenten!


Benji har såklart varit med, med blandat resultat. Eller kanske snarare väntat, om man frågar mig. Gapar vi, som vi gör när studenten ifråga dyker upp, och hoppar och studsar – så gör han. Framförallt gapar han då, han är sämre på att klappa händer och tjoa. Störigt, men likväl en hunds kommunikation om ett visst stresspåslag. Jag tänker att han vänjer sig, för han kan ju inte stanna hemma varje gång det händer nåt sköj. Förhoppningsvis vänjer han sig innan alla hatar matten med den störiga gapiga hunden… Han är ganska söt så det talar till hans fördel. Han har faktiskt fått en del lovord; väldigt social, vänlig, ”med”, mysig personlighet, lydig, jättesöt, jättetrevlig mm. Matte är såklart inte förvånad. :D Menne, nu har vi vant oss vid minst en fest varje vecka så vad händer nästa vecka?? Va?

Ja, dessa studenter har varit varvade med jobb. All work and no play. Nä, lite annat har vi faktiskt hunnit med. Vi var out and about och kollade på Göteborgsvarvet när det begav sig och det var visserligen en stund sedan. Min tradition är att jag MÅSTE se de första superdupersnabba löparna. Jäklar, vilka kliv de tar! Som travhästar! Under 4 min kilometern de första 4 km i alla fall. Crazy shit, people! Så, där var vi, jag och Benji, och även Benjis morfar och kollade in dem. Vi tog en sväng in till stan i pappas cab och kollade loppet på avenyn. Man kan väl säga att löparna inte var riktigt lika spänstiga där på, i princip, upploppet…men Benji gillade skarpt att åka nercabbat.


Benji och "morfar"



Vi tog därefter en sväng upp till Masthuggskyrkan för att titta på utsikten och hinner precis se en vacker brud kliva ur en vit limousin och ledsagas in i kyrkan av sin far. Vackert. <3 Detta vackra avrundades med en god glass i solskenet.


Uppe vid Masthuggskyrkan

Dessutom har Benji varit sjuk i några veckor, vilket jag inte nämnt tidigare. Jag gissar att det var kennelhosta och den har varit segdragen. Så vi har tagit det lugnt med den fysiska aktiviteten i några veckor och vi båda har hunnit bli rastlösa och uttråkade. Blä! Vi längtar efter crazy walks och sköna hikes. Det har varit fokus på stilla lydnad och tricks; hjärnjympa, och faktiskt vila, och matte har t.ex. hunnit med att göra syrénsaft för första gången. Udda saft men god, är mitt betyg efter första provsmaket; och färgen blev absolut fantastisk.


Solar.




Luktar på blommorna i Azaleadalen

Såklart har vi varit och röjt lite på odlingslotten också. Jag vet inte riktigt varför men jag har fått en liten lätt fixering vid att räfsa bort ogräs och göra prydliga gångar mellan landen. Jag är ”vida känd” för min förkärlek för ordning och reda så det var väl inte helt otippat. Spela’ roll, fint blir det. :) Inget går upp emot lite hederligt kroppsarbete!

Jojo, jag har även provat på husmorstricket att ”återbruka” romansallad, som jag nästintill är storkonsument av. Nä, VI faktiskt, på riktigt denna gången. Benji älskar den krispiga salladen. Skär av en tre centimeter från roten och placera i ett glas med en halv centimeter vatten – sen kommer det nya blad. Jo, det funkar faktiskt. :)


Återbrukad romansallad i sällskap av ärtskott :)


Odlingslotten

Nyligen fick jag en förfrågan om att dela en kompis odlingslott med henne. Jag skulle egentligen grävt ett land med en annan kompis i vår men det hanns inte med i år så dela odlingslott blir ju toppen. Ska bli kul att rensa ogräs och så och odla. Och skörda. :D Och så tänker jag att vi ska fika och dricka te och tjôta samt hindra hunden ifrån att gödsla allt för mycket.




Bra träning är det också :P


#bluesteel :P

Ja, och snart börjar matte nytt jobb. Spännande och roligt. Sen är det inte heller så långt kvar till mattes ridresa till Island, den som hon bokade för ett år sedan men känns som igår. Tiden går fort… Lite läskigt men läskigast är nog att behöva lämna Benji faktiskt. Jag ska vara borta i 8 dagar och det är det längsta jag varit borta ifrån Benji på närmare 4 år = hela hans liv. Konstigt? Kanske. Läskigt? Ja. Nästa gång vi hörs är nog separationsångest och resfeber tema.

//Jessica & Benji